Arabia Saudite ka mbyllur hapėsirėn ajrore pėr avionėt luftarakė izraelitė. Kėshtu Arabia Saudite nuk do ta lejojė Izraelin qė tė pėrdorė hapėsirėn ajrore pėr tė sulmuar Iranin nga ajri.
Arabia Saudite ka habitur edhe njė herė opinionin publik me deklaratėn qė ka bėrė se do tė rrėzojė avionėt luftarakė izraelitė qė kalojnė nė hapėsirėn e asaj ajrore pėr tė goditur Iranin. Arabia Saudite nė arenėn ndėrkombėtare ėshtė pėrplasur shpesh me Iranin, siē ndodh sė fundi edhe nė rastin e Sirisė.
Nė njė kohė kur pretendimet se organizimi i njė sulmi ajror tė Izraelit kundėr uzinave bėrthamore tė Iranit ėshtė punė minutash vazhdojnė tė jenė qendėr tė vėmendjes udhėheqja e Riadit ka bėrė njė deklaratė surprizė dhe i ka dėrguar qeverisė izraelite pėrmes Shteteve tė Bashkuara tė Amerikės mesazhin se do tė godasė ēdo avion izraelit qė do tė kalojė nė hapėsirėn ajrore arabosaudite me qėllim pėr tė sulmuar Iranin.
Sipas lajmit tė gazetės izraelite Yedioth Ahronot zyrtarėt e lartė tė Izraelit e kanė vlerėsuar si domethėnės pėrcjelljen e mesazhit nga ana e SHBA-ve. Sipas autoriteteve izraelite SHBA me anė tė njė mesazhi tė tillė mundohet ta bindė Izraelin qė tė mos organizojė operacione luftarake sipas kokės sė vetė.
Ndėrsa sipas disa burimeve tė tjera Arabia Saudite, qė sot pėrdor avionė luftarakė tė prodhimi amerikan, do ti lejojė avionėt izraelitė tė kalojnė pa probleme nga hapėsira e saj ajrore vetėm nėse njė sulm i mundshėm kundėr Iranit do tė realizohet nė koordinim me Shtetet e Bashkuara tė Amerikės.
Kurse gazeta New York Times qė del nė Shtetet e Bashkuara tė Ameirkės, ka shkruar se Izraeli nė rast se do tė merrte vendim pėr ta sulmuar i vetėm Iranin itinerarin e operacionit do ta bėnte duke kaluar pėrmes Jordanisė ose Irakut.
Ministri i Mbrojtjes sė Izraelit, Ehud Barak, nė njė deklaratė qė bėri lidhur me pretendimet e gazetės Yedioth Ahronot tha se SHBA nuk u ka pėrcjellė njė mesazh tė tillė autoriteteve izraelite.
Barak i hodhi poshtė pretendimet nė fjalė dhe rikujtoi edhe njė herė se Arabia Saudite ėshtė njė shtet sovran qė vepron nė kuadėr tė mirėkuptimeve tė veta.
Arabia Saudite ka habitur edhe njė herė opinionin publik me deklaratėn qė ka bėrė se do tė rrėzojė avionėt luftarakė izraelitė qė kalojnė nė hapėsirėn e asaj ajrore pėr tė goditur Iranin. Arabia Saudite nė arenėn ndėrkombėtare ėshtė pėrplasur shpesh me Iranin, siē ndodh sė fundi edhe nė rastin e Sirisė.
Nė njė kohė kur pretendimet se organizimi i njė sulmi ajror tė Izraelit kundėr uzinave bėrthamore tė Iranit ėshtė punė minutash vazhdojnė tė jenė qendėr tė vėmendjes udhėheqja e Riadit ka bėrė njė deklaratė surprizė dhe i ka dėrguar qeverisė izraelite pėrmes Shteteve tė Bashkuara tė Amerikės mesazhin se do tė godasė ēdo avion izraelit qė do tė kalojė nė hapėsirėn ajrore arabosaudite me qėllim pėr tė sulmuar Iranin.
Sipas lajmit tė gazetės izraelite Yedioth Ahronot zyrtarėt e lartė tė Izraelit e kanė vlerėsuar si domethėnės pėrcjelljen e mesazhit nga ana e SHBA-ve. Sipas autoriteteve izraelite SHBA me anė tė njė mesazhi tė tillė mundohet ta bindė Izraelin qė tė mos organizojė operacione luftarake sipas kokės sė vetė.
Ndėrsa sipas disa burimeve tė tjera Arabia Saudite, qė sot pėrdor avionė luftarakė tė prodhimi amerikan, do ti lejojė avionėt izraelitė tė kalojnė pa probleme nga hapėsira e saj ajrore vetėm nėse njė sulm i mundshėm kundėr Iranit do tė realizohet nė koordinim me Shtetet e Bashkuara tė Amerikės.
Kurse gazeta New York Times qė del nė Shtetet e Bashkuara tė Ameirkės, ka shkruar se Izraeli nė rast se do tė merrte vendim pėr ta sulmuar i vetėm Iranin itinerarin e operacionit do ta bėnte duke kaluar pėrmes Jordanisė ose Irakut.
Ministri i Mbrojtjes sė Izraelit, Ehud Barak, nė njė deklaratė qė bėri lidhur me pretendimet e gazetės Yedioth Ahronot tha se SHBA nuk u ka pėrcjellė njė mesazh tė tillė autoriteteve izraelite.
Barak i hodhi poshtė pretendimet nė fjalė dhe rikujtoi edhe njė herė se Arabia Saudite ėshtė njė shtet sovran qė vepron nė kuadėr tė mirėkuptimeve tė veta.

Më të komentuarat